Först fick vi prova ut en rullstol som är helt olik hands nuvarande, Andreas har haft en väldigt enkel stol i alla år, den har varit väldigt lätthanterlig och smidig både för honom och oss.
Den nya rullstolen...
Den gamla rullstolen....
Eftersom det verkar som att alla barn/ungdomar numera skall ha likadana rullstolar, i alla fall samma märke så har väl komunen gjort någon bra upphandling med företaget för det fanns inga alternativ att tala om. Ialla fall så fick vi prova ut en ny rullstol med såklart massor av finesser på, man kan ställa in allt för ett ultimat sittande. Man kan ändra och ställa in vardera ben för sig med längd och höjd, för fötterna samma sak i olika vinklar, likaså med bålstöd, nackstöd, rygg och rumpa. Han skall få det perfekta sittandet och så kan det möjligen bli också när allt är klart. Det är ju det som är tanken. Problemet är att Andreas har varit van att sitta på ett visst sätt i över 10 år och kroppen har formats efter det och nu skall han sitta på ett helt nytt sätt och självklart så fattar man ju att man måste man vänja in sig med det och det sker inte över en dag!!
När han fick sin nya rullstol, var vi så otroligt dumma som lämnade kvar hans gamla på hjälpmedelscentralen, för vem kunde ana att han skulle få så ont av den nya (arbetsterapeuten borde ju kanske känt till det). Samma dag kontaktade jag arbetsteraupeuten för att säga till om att vi måste ha hem hans gamla rullstol eftersom han bara kunde sitta en kvart åt gången sen fick han ont och blev jätteledsen.
Dagen efter kontaktade arbetsterapeuten mig och meddelade att hans gamla rullstol var SKROTAD, alltså isärplockad och slängd!! Snacka om att jag blev ARG, rent ut sagt jävl... förbannad, ur flera synvinklar. Vi vet att man bara får ha en rullstol, går den sönder har man alltid stora problem för att det är det enda sittande man har, det var inget fel på den, skulle man inte kunna återanvända den, kanske som reservstol, eller varför inte skicka den till något annat land där den skulle komma till nytta. Varför i hela friden förstör man en bra fungerande rullstol?? Frågor som jag kommer att vilja ha svar på....
Åter till Andreas så blev jag så förbannad över detta så det var bara för dom att fixa en likadan rullstol till Andreas för som sagt så ont som han fick hade aldrig fungerat, då fick han ligga ner å äta lunch, inga längre promenade och man fick planera sina kvarter med han i rullen.
Det tog två dagar för dom att fixa en likadan rullstol men med en del andra tillbehör, så sittande blev i alla fall någorlunda ok, betydligt bättre än med den nya rullstolen. Facinerade var att dom sparat Andreas gamla fotplatta som var något gammalt dom plockat ihop, men själva rullstolen var inget att ha antagligen.
Nu är det bara att vänta tills leverantörerna av rullstolen kommer ner till ön nästa gång, den 26 april, för att titta över den nya stolen igen, för att se om vi kan göra något med den för att Andreas skall kunna sitta bra i den. Skall bli intressant och se hur den här rullstolshistorien slutar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar